Arseniko
(Idinirekta mula sa Arsenic)
Ang arseniko o arsenik (Kastila: arsenico, Ingles: arsenic) ay isang uri ng elementong kimikal at lasong metaliko. Mayroon itong atomikong bilang na 33, atomikong timbang na 74.992, balensiyang 3 o 5, at sagisag na As. Natutunaw ang abuhing arseniko sa temperaturang 817 °C (habang nasa 28 na presyong atmosperiko, sagisag atm), sumisingaw (sublima) sa temperaturang 613 °C, at may espesipikong grabidad na 5.73. Mayroon itong tatlong anyong alotropiko, na nasa anyong may kulay na dilaw, itim, at abuhing kristalina. Ginagamit ang arseniko bilang insektisidyo o pamatay ng pesteng mga kulisap, pamatay ng mapinsalang mga damo, at inihahalo rin sa mga aloy.[8]
![]() | |||||||||||||||||||||||||||||
Arseniko | |||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Bigkas sa Ingles | |||||||||||||||||||||||||||||
Alotropiya | grey (most common), yellow, black (see Allotropes of arsenic) | ||||||||||||||||||||||||||||
Hitsura | metallic grey | ||||||||||||||||||||||||||||
Pamantayang atomikong timbang Ar°(As) |
| ||||||||||||||||||||||||||||
Arseniko sa talahanayang peryodiko | |||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||
Atomikong bilang (Z) | 33 | ||||||||||||||||||||||||||||
Pangkat | pangkat 15 (mga pnictoheno) | ||||||||||||||||||||||||||||
Peryodo | peryodo 4 | ||||||||||||||||||||||||||||
Bloke | p-bloke | ||||||||||||||||||||||||||||
Konpigurasyon ng elektron | [Ar] 3d10 4s2 4p3 | ||||||||||||||||||||||||||||
Mga elektron bawat kapa | 2, 8, 18, 5 | ||||||||||||||||||||||||||||
Katangiang pisikal | |||||||||||||||||||||||||||||
Pase sa STP | solido | ||||||||||||||||||||||||||||
Punto ng sublimasyon | 887 K (615 °C, 1137 °F) | ||||||||||||||||||||||||||||
Densidad (malapit sa r.t.) | 5.727 g/cm3 | ||||||||||||||||||||||||||||
kapag likido (sa m.p.) | 5.22 g/cm3 | ||||||||||||||||||||||||||||
Puntong triple | 1090 K, 3628 kPa[2] | ||||||||||||||||||||||||||||
Puntong kritikal | 1673 K, ? MPa | ||||||||||||||||||||||||||||
Init ng pusyon | grey: 24.44 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||
Init ng baporisasyon | 34.76 kJ/mol (?) | ||||||||||||||||||||||||||||
Molar na kapasidad ng init | 24.64 J/(mol·K) | ||||||||||||||||||||||||||||
Presyon ng singaw
| |||||||||||||||||||||||||||||
Katangiang atomiko | |||||||||||||||||||||||||||||
Mga estado ng oksidasyon | −3, −2, −1, 0,[3] +1,[4] +2, +3, +4, +5 (isang katamtamang asidikong oksido) | ||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegatibidad | Eskala ni Pauling: 2.18 | ||||||||||||||||||||||||||||
Mga enerhiyang ionisasyon |
| ||||||||||||||||||||||||||||
Radyong atomiko | emperiko: 119 pm | ||||||||||||||||||||||||||||
Radyong Kobalente | 119±4 pm | ||||||||||||||||||||||||||||
Radyong Van der Waals | 185 pm | ||||||||||||||||||||||||||||
![]() | |||||||||||||||||||||||||||||
Ibang katangian | |||||||||||||||||||||||||||||
Likas na paglitaw | primordiyal | ||||||||||||||||||||||||||||
Kayarian ng krystal | rhombohedral | ||||||||||||||||||||||||||||
Termal na pagpapalawak | 5.6 µm/(m⋅K)[5] (at r.t.) | ||||||||||||||||||||||||||||
Termal na konduktibidad | 50.2 W/(m⋅K) | ||||||||||||||||||||||||||||
Elektrikal na resistibidad | 333 nΩ⋅m (at 20 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||
Magnetikong pagsasaayos | diamagnetic[6] | ||||||||||||||||||||||||||||
Molar na magnetikong susseptibilidad | −5.5×10−6 cm3/mol[7] | ||||||||||||||||||||||||||||
Modulo ni Young | 8 GPa | ||||||||||||||||||||||||||||
Bultong modulo | 22 GPa | ||||||||||||||||||||||||||||
Eskala ni Mohs sa katigasan | 3.5 | ||||||||||||||||||||||||||||
Subok sa katigasan ni Brinell | 1440 MPa | ||||||||||||||||||||||||||||
Bilang ng CAS | 7440-38-2 | ||||||||||||||||||||||||||||
Kasaysayan | |||||||||||||||||||||||||||||
Pagkakatuklas | Arabic alchemists (before AD 815) | ||||||||||||||||||||||||||||
Pangunahing isotopo ng arseniko | |||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||
Mga sanggunian Baguhin
- ↑ "Standard Atomic Weights: Arsenic". CIAAW. 2013.
- ↑ Gokcen, N. A (1989). "The As (arsenic) system". Bull. Alloy Phase Diagrams. 10: 11–22. doi:10.1007/BF02882166.
- ↑ Abraham, Mariham Y.; Wang, Yuzhong; Xie, Yaoming; Wei, Pingrong; Shaefer III, Henry F.; Schleyer, P. von R.; Robinson, Gregory H. (2010). "Carbene Stabilization of Diarsenic: From Hypervalency to Allotropy". Chemistry: A European Journal. 16 (2): 432–5. doi:10.1002/chem.200902840. PMID 19937872.
- ↑ Ellis, Bobby D.; MacDonald, Charles L. B. (2004). "Stabilized Arsenic(I) Iodide: A Ready Source of Arsenic Iodide Fragments and a Useful Reagent for the Generation of Clusters". Inorganic Chemistry. 43 (19): 5981–6. doi:10.1021/ic049281s. PMID 15360247.
- ↑ Cverna, Fran (2002). ASM Ready Reference: Thermal properties of metals. ASM International. pa. 8–. ISBN 978-0-87170-768-0. pdf.
- ↑ Lide, David R., pat. (2000). "Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds". Handbook of Chemistry and Physics (PDF) (ika-81 (na) edisyon). CRC press. ISBN 0849304814.
- ↑ Weast, Robert (1984). CRC, Handbook of Chemistry and Physics. Boca Raton, Florida: Chemical Rubber Company Publishing. pa. E110. ISBN 0-8493-0464-4.
- ↑ Gaboy, Luciano L. Arsenic, arsenik, arseniko, simbolo As - Gabby's Dictionary: Praktikal na Talahuluganang Ingles-Filipino ni Gabby/Gabby's Practical English-Filipino Dictionary, GabbyDictionary.com.